Registrera dig eller logga in här!

 

Som registrerad gäst på White Guide, Guiding guest, kan du läsa hela restaurang- och caférecensioner. Dessutom har du möjlighet att själva bedöma och lämna egna recensioner.

White Guide
Nu boomar barerna

Nu boomar barerna

31 mar 2012

WHITE MAGAZINE: För andra året betygsätts även barer i White Guide. Det sker en ständig utveckling på barscenen där bartendrar tar sin roll på större allvar samtidigt som bargäster lär sig uppskatta välgjorda cocktails. Vi har oerhört skickliga bartendrar i toppen, men det finns fortfarande saker att putsa på.

Av Per Styregård.

Den klassiska drinken fortsätter att regera. Det blandas Sidecar, Manhattan, Daiquiri, Aviation, Negroni och The Last Word som aldrig förr. För några år sedan var det glest mellan renodlade klassiker som Sazerac eller Old Fashioned. Att s.ga att Old Fashioned blivit drinkarnas falukorv är att gå till överdrift, men vardagsmat är det. Det går också att en del barer har den på drinklistan fast de inte riktigt behärskar att göra drinken väl.

För ett par år sedan började framsynta barchefer göra show av isen. Det sågades och höggs i stora isblock för att kunna servera Old Fashioned och Negroni i tumblers med stora, vackra, solida isklossar. Idag har isarbetet förfinats. Sågandet och hackandet fortsätter, ibland med bågsågar och motorsågar inför förbluffade gäster. Många barer lägger ner mer pengar och ansträngning för att hitta rätt ismaskin som levererar vid rätt temperatur. Is är inte bara is. Det är krossad is, is att skaka med, is formgiven för att passa speciella cocktailglas. Eller som en bartender nyktert uttryckte istrenden: ”Att kapa en riktigt bra ismaskin istället för en billig ismaskin har blivit vanligare”.

Inte bara isen är pimpad och utvecklad, råvarorna och dryckerna håller högre klass och finns i bredare urval. Stora spritföretag och mindre importörer ser till att svenska barer har ett internationellt gångbart sortiment av spritsorter, starkviner, bitters, drinkblandare och juicer. Framförallt finns det fler märken och stilar av vermouth och bitters att välja bland. Och det är något som är till nytta för bargästerna. Rätt vald vermouth eller bitter påverkar karaktären på drinken förbluffande mycket. Idag finns i de flesta barer en lång rad högkvalitativa vermouthar – vid sidan av trotjänarna Martini och Cinzano stör den rödvinslika Carpano Antica Formula, komplexa Punt e Mes, klassiska Noilly Prat och eleganta Dolin. Samtidigt har kvalitetstänkande gjort att starkvinerna oftast inte får stå kvar i barhyllan, utan åker ner i kylfacket. Med bara 15-18 procent alkohol håller sig inte en öppnad flaska många dagar i rumstemperatur.

Och aldrig förr har det funnit så många bra svenska äppeljuicer på marknaden, ofta gjorda på en enda äppelsort. Vem gillar inte en lite grumlig juice på svensk syrlig Signe Tillisch, aromatisk Ingrid Marie eller smakrik Belle de Boskoop? Juicetrenden backas upp av ett större urval importerade juicer, framförallt från Danmark och Storbritannien. Alkoholfria dryckespaket till avsmakningsmenyerna med mestadels juice finns att beställa på många framsynta krogar. Riktigt bra, färska juicer har också gjort entré i baren och kommer att fortsätta vinna mark. Dels får att vi har så mycket bra juice i Sverige, dels för att både traditionella drinkar och alkoholfria cocktails blir så mycket godare.

Startenders på gång

Bartendern är precis på väg att brejka, men har ännu inte riktigt lyckats bli framsidesstoff i annat än specialiserad branschmedia. Det är fortfarande en liten skara bargäster som kan namnet på barchefen i sin favoritbar, och som lojalt skulle följa efter om denne bytte arbetsgivare. Landets bästa bartendrar är ännu så länge bara stjärnor bland kollegor och cocktailnördar, men snart blir det ändring på det.

Hemma-hos-reportage hos kända kockar har nästan blivit för vanligt, inte bara i mattidningar, utan vilka månadstidningar och dagstidnings helgbilagor som helst. Många är de ljusa, fräscha köken med välputsade spishällar och gnistrande leenden. Kanske kan reportagen hos svenska bartendrar stå för lite omväxling?

Sommelierer och vinexperter har gått i kockarnas fotspår och får numera stor medial uppmärksamhet. Det pratas vin inte bara i TV4, utan även den statliga televisionen har accepterat vintipsandet på bästa morgontid. Frågan är när bartenderiet blir tillräckligt rumsrent för att det ska skakas drinkar på morgon-tv.

Socialt finputseri

Svenska bartendrar behöver putsa pa den sociala sidan. Bartenderrollen som omtänksam vård, amatörpsykolog och jourhavande medmänniska är inte lätt. Och det är verkligen inte bara svenska bartendrar som har brister på området. Det behövs inte bara en social fingertoppskänslighet, det kräver att man släpper drinkblandandet med blicken och sinnet, och fokuserar på individerna i baren. Alltför ofta klamrar sig bartendrar fast vid mixerglas, spritflaskor och storytelling kring drinkarnas ursprung. Den kända japanska bartendern Ueno Hidetsugo på besök i Stockholm i november 2011 uttryckte det på sitt sätt: ”Mitt jobb är inte att blanda drinkar. Det är att ta hand om bargäster”.

Men visst har det blivit bättre. På nyöppnade Köttbaren i Stockholm kommer ofta en bartender ut och möter gästerna på golvet direkt innanför entrén och frågar vilken drink man önskar och om man vill ha bord. Sedan Guldbaren på Nobis Hotel öppnade har table tending varit en del av konceptet, med bartendrar som rör sig ute bland borden på ett föredömligt sätt. Och även när bartendrarna i svenska barer stannar bakom disken, lyfter de idag oftare blicken mot lokalen, konverserar gästerna, och är allmänt utåtriktade.

På överraskande många barer missar man att servera drinkarna till ett och samma sällskap samtidigt. Även om en grupp gäster beställer olika drinkar, ska de serveras samtidigt. Det är lika självklart som att alla gäster vid samma bord får sin mat samtidigt. Det ställer visserligen högre krav på bararbetet att göra flera olika drinkar samtidigt, men det är enda lösningen för att alla ska få fräscha drinkar samtidigt.

Mot den kreativa framtiden

Vad händer när den starka klassikertrenden blåser över? Sveriges spjutspetsbarer har redan gått vidare. De har inte slängt ut klassikerna, men förfinat och utvecklat. De går egna frukt-, bär- och örtsocker, fryser egen is, gör egna bitters, kokar in bär och frukter, gör infusioner och dekokter – ja, allt utom spriten görs från scratch i de mest ambitiösa barerna. 

Den utvecklingen kommer att fortsätta. Det banar ocks. väg för trenden att inlemma säsongens olika bär, frukter, örter och kryddor i drinkarna. Det är inget nytt, men sättet på vilket det sker är mer och mer sofistikerat. Det som förut var lite yxiga drinkar med blåbär, hjorton, punsch, akvavit, rödbetor eller citronverbena har nu utvecklats till mer eleganta cocktails som börjar kunna mäta sig med klassiska recept som förfinats under många årtionden.

Här finns också en utmaning och möjlighet för de mest taggade svenska bartendrarna. Att föra ut drinkrecept med nordiska smaker på den internationella barscenen. Det vore ett sätt för barerna att dra nytta av den uppmärksamhet som världens enade gastronomiska media just nu ägnar det nordiska köket.

Flera barer sätter upp mindre vanliga drinktyper på listan. Cobbler är en klassisk drink ursprungligen baserad på vin, socker och färsk frukt. Idag ingår ofta en spritsort. Med alla våra nordiska bär och frukter i världsklass, borde den här typen av läskande och c-vitaminstinna drinkar bli en stor framgång, särskilt på sommaren och hösten. En annan drinktyp är daisy, som förenklat skapas genom att pytsa i lite sodavatten i en sour (som i sin tur består av sprit, citrus och sötma). Daisy finns i en mängd olika versioner, men alla är iskalla, läskande och garnerade med säsongens frukter eller bär.

Att introducera nya typer av drinkar är en process. Bartendrar lär sig fort, för bargäster tar det längre tid. De flesta har nog någon sour, fizz och collins på repertoaren som de brukar beställa. Men det kommer dröja innan svenska bargäster i allmänhet frågar efter drinktyper som fix, flip, shrub eller crusta.

Vart jag mig i världen vänder, möter mig en glad bartender

På den internationella scenen fortsätter bartendrar att hämta inspiration på olika höll för att utveckla sig. Att bartendern och kocken byter idéer med varandra är inget nytt. Men bartendrar hämtar även influenser från vinets värld. Metoden att lagra cocktails en tid för att skapa harmoni mellan beståndsdelarna – och i vissa fall addera ekfatskaraktär – har funnits några år, även i Sverige. På The US Grant Hotel i San Diego serverar barchefen en mule (vodka, ginger beer, lime) som han först lagrat på buteljer med färsk humle och champagnejäst för att göra den lätt mousserande. Och på heta Worship Street Whistling Shop i London finns Champagne Gin Fizz på helbutelj på drinklistan gjort på gin, citron, socker och champagnejäst.

I somras utmanade den legendariska cocktailskribenten på San Francisco Chronicle, Gary Regan, stans bartendrar att skapa drinkar uppkallade efter någon av San Franciscos stadsdelar. Det gjorde han efter att avundsjukt ha sneglat på New York, med klassiker som Manhattan, Red Hook, The Bronx Cocktail och The Brooklyn Cocktail. I reglerna ingick att ingredienserna på ett eller annat sätt skulle spegla stadsdelens karaktär. Såsom en skvätt italiensk Stregalikör i drinken Little Italy. Eller drinken The Mission gjord på tequilabas. Det här är något för svenska bartendra att plocka upp. Varför inte krydda romantiserandet av den amerikanska cocktailkulturen med egna traditioner, influenser och namn på drinkar? Förslag på namn? Möllan? Avenyn? Eller kanske Nya Slussen?

Den närmaste framtiden för svenska barer och bartendrar kommer att handla om att välja spår. Att tro på sig själv och skapa något unikt, att låta bli att kopiera andra. Är det något vi fortfarande saknar i landet är det barer där hela konceptet med inredning och drinkar utgår från bartendrarna. Kort sagt, kvaliteten sitter, nu vill vi att personligheterna kliver upp på scen.

Läs om Sveriges Bästa Barer 2012:

 

Mer från förstasidan

  • KROGNYTT: Vinbarens nya syskon – franska Isabelle

    KROGNYTT: Vinbarens nya syskon – franska Isabelle

    KROGNYTT GBG: Juan Font har blivit ett välbesökt vattenhål på bakgatan till Avenyn. Nu öppnar ägarna en ny restaurang ett par dörrar ner, där man vill vrida fokus från spanskt och vin till franskt och mat.

    Sedan vinbaren Juan Font öppnade har den blivit så pass populär att gänget bakom etablerar sig på samma gata för att öka tillgängligheten.

    – Det är en bra gata att verka på – det är centralt men det är inte på Avenyn. Folk kommer gärna dit. Sedan ser vi en praktisk fördel med närheten mellan de två ställena. Vi vill ju gärna att våra gäster ska kunna dricka vin på Juan Font och äta på Isabelle under samma kväll, säger Mattias Wennberg som är en av ägarna.

    Medan Juan Font har fått en spansk inramning ska nya Isabelle fokusera på fransk dryck och mat, men med skandinaviska inslag. Det blir franska specialiteter som moules och boeuf bourguignon, men också skaldjur från vattnen runt Göteborg.


     

  • White PAPER: Köttets lustar

    White PAPER: Köttets lustar

    WHITE PAPER #4: Processat växtprotein från andra sidan jorden hellre än ett rådjur skjutet runt knuten? När det gäller att äta kött styrs diskussionerna ofta av känslor. Men ytterst sett kanske frågan handlar mindre om djuren och mer om oss själva. Vad är egentligen människans plats i naturen? Utanför den eller mitt i?

    Text: Ann Helene Meyer von Bremen
    Publicerat i White PAPER #4 2017

    DET BLEV EN NYHET NÄR MILJÖPARTIETS Gustaf Fridolin på en direkt fråga berättade att han åt kött fyra-fem gånger i veckan. Lite senare under hösten sa Stefan Löfven i en partiledardebatt att han numera äter mindre kött och nye moderatledaren Ulf Kristersson har även han fått redogöra för sitt köttätande. Köttfrågan verkar ha utvecklats till en lika obligatorisk, moralisk och känslig fråga som drogfrågan är för amerikanska politiker.


     

  • White PAPER #4 2017 – i handeln nu!

    WHITE PAPER: I det nya numret spelar känslorna fritt över hela registret. Vi häpnar över grönsakernas problemlösarförmåga, bubblar med en champagne-schaman och ger oss på en av de mest laddade matfrågorna av alla: köttets vara eller icke vara. Vi pratar om livet på landet med Sloveniens toppkock Ana Roš, funderar över varför vi är så avogt inställda till insekter på gaffeln och spanar som vanligt in krogläget – där Göteborg leder nyöppningsligan.

    SKRYT, MYTER OCH NOSTALGI. Matkänslor genom historien.
    LÄGET? Fullt ös i Göteborg.
    NYTESTAT. Frantzén rebooted.
    FEM MINUTER… med Norbert Niederkofler som driver trestjärniga krogen St. Hubertus i italienska Alperna.
    KÖTT. Att äta eller inte äta, det är frågan.
    MYS ELLER RYS? Inredningen på krogen betyder mer än du tror.
    SCHAMANEN I CHAMPAGNE. Glöm naturvin, nu handlar det om "bioenergier".
    KORSIKA. Bland kastanjer, grisar och vilda örter.
    LUKTSINNET. Med direktkoppling till känslorna.
    AVERSIONER. Varför kastar vi oss inte över insektsbuffén?
    MEDVETNA GRÖNSAKER. Smartare än du tror.

    Läs chefredaktör Lena Ilkjaers ledare HÄR. 
    Prenumerera? Det gör du HÄR.


     

  • De kan bli Årets Smakutvecklare 2018

    De kan bli Årets Smakutvecklare 2018

    WHITE GUIDE: Den 5 mars är det återigen dags att dela ut priser till restaurangbranschen. På White Guide-galan prisas de som presterat bäst under året – men inte bara på restauranggolvet. Sedan fyra år delas också ett pris ut till leverantörer till livsmedelsbutikerna, i form av utmärkelsen ”Årets smakutvecklare i livsmedelsbranschen”.

    Priset delas ut av White Guide i samarbete med Livsmedelsföretagen och utmärkelsen premierar en producent som presterat en viktig innovation vad gäller smak och upplevd kvalitet under året. De nominerade är:


     

  • 160 restauranger listas i nya White Guide Baltics

    160 restauranger listas i nya White Guide Baltics

    WHITE GUIDE BALTICS:  Två tidigare år har White Guide listat ”Best of the Baltics” i White Guide Nordic. I år hade guiden en egen lansering.

    Aldrig har det varit godare att besöka Baltikum. Det konstaterades i veckan när White Guide Baltics 2018 presenterades i Tallinn. Guiden som tidigare innehöll 60 restauranger har i år växt med ytterligare 100.

    – När det gäller gastronomin går den baltiska regionen genom en mycket dynamisk fas nu. Utvecklingen började tidigare i Estland men Lettland och i Litauen kommer starkt, berättar Aivar Hansan, utgivare av White Guide i Baltikum.


     

  • NYTESTAT: Tong, Stockholm

    NYTESTAT: Tong, Stockholm

    NYTESTAT: Det svänger om kinakäket på Söder

    Denna publicering ligger för nära lanseringen av White Guide 2018, varför vi inte avslöjar klass och poäng här.

    Låter kinakäk i kombination med cool miljö och umgänge med hög svansföring som en udda grej? Det är en gammal beprövad kombo. En av de senaste årens hetaste adresser för såväl mat som flirt är Ho Lee Fook i Hong Kong. Och i över ett decennium har Hakkassan i London mixat kantonesiskt käk på mycket hög nivå, sofistikerad miljö med drag av mellankrigstidens opiumhålor och kul publik. Hos Mr. Chow i samma stad lärde sig Mick Jagger uppskatta nudlar och sötsura smakbrytningar redan på 60-talet. Londonkrogarna är numera kedjor med avläggare på flera håll i världen.

    Men även Stockholm har haft omtalade kineser. Berns salonger shanghajades till stans trendigaste ställe redan på 40-talet. Och under några år var publiken från mode- och musiksvängen lika het som det utomordentliga sichuanesiska köket på Erik Videgårds legendariska Halv Trappa plus Gård.


     

  • Geranium är Danmarks bästa restaurang

    Geranium är Danmarks bästa restaurang

    WHITE GUIDE DANMARK: Geranium i toppen när White Guide Danmark listar landets 125 bästa restauranger. White Guide Danmark 2018 är här.

    För en kulinarisk helhetsupplevelse i världsklass prisas Geranium som Danmarks bästa restaurang. Totalt delades 15 priser ut när White Guide Danmark 2018 lanserades i Köpenhamn tidigare i veckan. Precis som i den svenska guiden återbesöks samtliga restauranger varje år och ges nya recensioner och poäng. 

    – Det har varit otroligt tätt i toppen i år. Bland de bästa restaurangerna är det väldigt små marginaler som skiljer nummer ett och två på listan matmässigt. Den täta poängställningen bland de bästa av landets krogar visar mer än tydligt att den danska restaurangscenen är mer levande än någonsin medan den generella nivån bara fortsätter uppåt, vilket gynnar både gastronomi-entusiasterna på hemmaplan och hitresta som enkom gästar Danmark för att njuta av den sublima gastronomi vi har att bjuda på, säger Jacob Lövenlund, redaktör för White Guide Denmark.

    Mer info samt årets alla vinnare hittar du på whiteguide.dk

    Köp ditt exemplar av White Guide Danmark HÄR eller direkt i vår app.


     

  • White PAPER: Smaken av en plats

    White PAPER: Smaken av en plats

    WHITE GUIDE: Temat för detta nummer av White PAPER är det svårgreppbara men ändå användbara begreppet terroir. Ann-Helen Meyer von Bremen har lämnat vinmarkerna därhän och gett sig ut på jakt efter svensk terroir – och landade på en färgglad veteåker i Västergötland.

    Text och foto: Ann Helene Meyer von Bremen
    Publicerat i White PAPER #3 2017

    OM KANSKE TIO ÅR kommer det på några fält utanför Trollhättan växa ett vete som har präglats helt av platsens geografiska förutsättningar och av den lokala kulturen. Anders Lunneryd kallar det för evolutionsvete, men kanske är det rentav terroir-vete?
          Säg terroir till en människa som inte har maten som arbete eller brinnande intresse och du kommer med stor sannolikhet få en frågande blick till svar. Terroir är ett diffust begrepp. Det halkar runt som en ljummen smörklick i en tid när matkunskap har förvandlats till storytelling.
          En av mina första upplevelser av begreppet terroir i Sverige var när en butik i Östermalmshallen lanserade sitt ”Guldkött”, kanske det första riktiga svenska kvalitetsköttet – och helt klart det dyraste. Det kostade då runt 800 kronor kilot och hade hängt åtta veckor.


     

  • NYTESTAT: Kockeriet, Malmö

    NYTESTAT: Kockeriet, Malmö

    NYTESTAT: Hjärtlig finkrog utan vita dukar

    MYCKET GOD KLASS

    Tareq Taylor är Malmös mesta, och sedan länge även internationellt kända, tv-kock. Hans krog Kockeriet, belägen ett stenkast från Malmö centralstation, har på några få år utvecklats från populärt lunchtillhåll och matstudio till att så småningom också bli avslappnad middagsrestaurang med bar.

    Med en uttalad ambition att nu uppgradera sig genom klassiskt matsalsarbete, vin i fokus och ett utökat samspel med gästerna, följer en ofrånkomlig risk att slå över till det pretentiösa och formella. Och visst känns det inte hippt när man kliver in genom ytterdörren i det gamla spannmålsmagasinet, men inte heller ohippt. Det är det där tredje så eftersträvansvärda som inte riktigt går att ta på.
           Under kopparvärmelamporna arbetar kockarna för öppen ridå. De ljusa träborden har dukats sparsamt, över stolsryggarna hänger fårskinn här och var. Takbjälkarna är av det slag man önskar att man någon gång kommer att ha hemma. På en mycket patinerad serveringsvagn står den högsta ostkupan vi sett och toalettväggarna har dekorerats med frasiga och intensivt doftande liljor – det är maxat och sobert på samma gång.


     

  • NYTESTAT: Boo Natur, Örebro

    NYTESTAT: Boo Natur, Örebro

    NYTESTAT: Toklokal mat i absolut säsong

    MYCKET GOD KLASS

    Det är inte varje decennium det öppnar en restaurang i Närke med målsättningen att få en stjärna i Guide Michelin. Men det är vad Joe Devine med meriter från bland annat Frantzén/Lindeberg föresatt sig. Det gör oss såklart nyfikna. Vi siktar på Boo Slott och åker längs allt mindre vägar i sydöstraste delarna av landskapet. När både vi och gps:en på riktigt undrar om det här verkligen kan stämma öppnar sig skogen. Pampiga, mörkrosa Boo Slott tornar upp sig och i det lilla nyputsade huset intill finns krogen. I huset, som tidigare rymde arbetarbostäder finns nu plats för 23 matgäster och några i baren. Tolv serveringar utlovas, med mestadels råvaror från ägorna, odlare i grannskapet och örter ärligt stulna från slottsträdgården. Matsalen är vitputsad och varmt naturlig med ljusa träslag. Slottsfrun arbetar som stylist och har nog ett finger med i de vackra bordsdekorationerna med sädesax och fasanfjädrar.


     

White Guide Presentkort