Registrera dig eller logga in här!

 

Som registrerad gäst på White Guide, Guiding guest, kan du läsa hela restaurang- och caférecensioner. Dessutom har du möjlighet att själva bedöma och lämna egna recensioner.

White Guide
Nu boomar barerna

Nu boomar barerna

31 mar 2012

WHITE MAGAZINE: För andra året betygsätts även barer i White Guide. Det sker en ständig utveckling på barscenen där bartendrar tar sin roll på större allvar samtidigt som bargäster lär sig uppskatta välgjorda cocktails. Vi har oerhört skickliga bartendrar i toppen, men det finns fortfarande saker att putsa på.

Av Per Styregård.

Den klassiska drinken fortsätter att regera. Det blandas Sidecar, Manhattan, Daiquiri, Aviation, Negroni och The Last Word som aldrig förr. För några år sedan var det glest mellan renodlade klassiker som Sazerac eller Old Fashioned. Att s.ga att Old Fashioned blivit drinkarnas falukorv är att gå till överdrift, men vardagsmat är det. Det går också att en del barer har den på drinklistan fast de inte riktigt behärskar att göra drinken väl.

För ett par år sedan började framsynta barchefer göra show av isen. Det sågades och höggs i stora isblock för att kunna servera Old Fashioned och Negroni i tumblers med stora, vackra, solida isklossar. Idag har isarbetet förfinats. Sågandet och hackandet fortsätter, ibland med bågsågar och motorsågar inför förbluffade gäster. Många barer lägger ner mer pengar och ansträngning för att hitta rätt ismaskin som levererar vid rätt temperatur. Is är inte bara is. Det är krossad is, is att skaka med, is formgiven för att passa speciella cocktailglas. Eller som en bartender nyktert uttryckte istrenden: ”Att kapa en riktigt bra ismaskin istället för en billig ismaskin har blivit vanligare”.

Inte bara isen är pimpad och utvecklad, råvarorna och dryckerna håller högre klass och finns i bredare urval. Stora spritföretag och mindre importörer ser till att svenska barer har ett internationellt gångbart sortiment av spritsorter, starkviner, bitters, drinkblandare och juicer. Framförallt finns det fler märken och stilar av vermouth och bitters att välja bland. Och det är något som är till nytta för bargästerna. Rätt vald vermouth eller bitter påverkar karaktären på drinken förbluffande mycket. Idag finns i de flesta barer en lång rad högkvalitativa vermouthar – vid sidan av trotjänarna Martini och Cinzano stör den rödvinslika Carpano Antica Formula, komplexa Punt e Mes, klassiska Noilly Prat och eleganta Dolin. Samtidigt har kvalitetstänkande gjort att starkvinerna oftast inte får stå kvar i barhyllan, utan åker ner i kylfacket. Med bara 15-18 procent alkohol håller sig inte en öppnad flaska många dagar i rumstemperatur.

Och aldrig förr har det funnit så många bra svenska äppeljuicer på marknaden, ofta gjorda på en enda äppelsort. Vem gillar inte en lite grumlig juice på svensk syrlig Signe Tillisch, aromatisk Ingrid Marie eller smakrik Belle de Boskoop? Juicetrenden backas upp av ett större urval importerade juicer, framförallt från Danmark och Storbritannien. Alkoholfria dryckespaket till avsmakningsmenyerna med mestadels juice finns att beställa på många framsynta krogar. Riktigt bra, färska juicer har också gjort entré i baren och kommer att fortsätta vinna mark. Dels får att vi har så mycket bra juice i Sverige, dels för att både traditionella drinkar och alkoholfria cocktails blir så mycket godare.

Startenders på gång

Bartendern är precis på väg att brejka, men har ännu inte riktigt lyckats bli framsidesstoff i annat än specialiserad branschmedia. Det är fortfarande en liten skara bargäster som kan namnet på barchefen i sin favoritbar, och som lojalt skulle följa efter om denne bytte arbetsgivare. Landets bästa bartendrar är ännu så länge bara stjärnor bland kollegor och cocktailnördar, men snart blir det ändring på det.

Hemma-hos-reportage hos kända kockar har nästan blivit för vanligt, inte bara i mattidningar, utan vilka månadstidningar och dagstidnings helgbilagor som helst. Många är de ljusa, fräscha köken med välputsade spishällar och gnistrande leenden. Kanske kan reportagen hos svenska bartendrar stå för lite omväxling?

Sommelierer och vinexperter har gått i kockarnas fotspår och får numera stor medial uppmärksamhet. Det pratas vin inte bara i TV4, utan även den statliga televisionen har accepterat vintipsandet på bästa morgontid. Frågan är när bartenderiet blir tillräckligt rumsrent för att det ska skakas drinkar på morgon-tv.

Socialt finputseri

Svenska bartendrar behöver putsa pa den sociala sidan. Bartenderrollen som omtänksam vård, amatörpsykolog och jourhavande medmänniska är inte lätt. Och det är verkligen inte bara svenska bartendrar som har brister på området. Det behövs inte bara en social fingertoppskänslighet, det kräver att man släpper drinkblandandet med blicken och sinnet, och fokuserar på individerna i baren. Alltför ofta klamrar sig bartendrar fast vid mixerglas, spritflaskor och storytelling kring drinkarnas ursprung. Den kända japanska bartendern Ueno Hidetsugo på besök i Stockholm i november 2011 uttryckte det på sitt sätt: ”Mitt jobb är inte att blanda drinkar. Det är att ta hand om bargäster”.

Men visst har det blivit bättre. På nyöppnade Köttbaren i Stockholm kommer ofta en bartender ut och möter gästerna på golvet direkt innanför entrén och frågar vilken drink man önskar och om man vill ha bord. Sedan Guldbaren på Nobis Hotel öppnade har table tending varit en del av konceptet, med bartendrar som rör sig ute bland borden på ett föredömligt sätt. Och även när bartendrarna i svenska barer stannar bakom disken, lyfter de idag oftare blicken mot lokalen, konverserar gästerna, och är allmänt utåtriktade.

På överraskande många barer missar man att servera drinkarna till ett och samma sällskap samtidigt. Även om en grupp gäster beställer olika drinkar, ska de serveras samtidigt. Det är lika självklart som att alla gäster vid samma bord får sin mat samtidigt. Det ställer visserligen högre krav på bararbetet att göra flera olika drinkar samtidigt, men det är enda lösningen för att alla ska få fräscha drinkar samtidigt.

Mot den kreativa framtiden

Vad händer när den starka klassikertrenden blåser över? Sveriges spjutspetsbarer har redan gått vidare. De har inte slängt ut klassikerna, men förfinat och utvecklat. De går egna frukt-, bär- och örtsocker, fryser egen is, gör egna bitters, kokar in bär och frukter, gör infusioner och dekokter – ja, allt utom spriten görs från scratch i de mest ambitiösa barerna. 

Den utvecklingen kommer att fortsätta. Det banar ocks. väg för trenden att inlemma säsongens olika bär, frukter, örter och kryddor i drinkarna. Det är inget nytt, men sättet på vilket det sker är mer och mer sofistikerat. Det som förut var lite yxiga drinkar med blåbär, hjorton, punsch, akvavit, rödbetor eller citronverbena har nu utvecklats till mer eleganta cocktails som börjar kunna mäta sig med klassiska recept som förfinats under många årtionden.

Här finns också en utmaning och möjlighet för de mest taggade svenska bartendrarna. Att föra ut drinkrecept med nordiska smaker på den internationella barscenen. Det vore ett sätt för barerna att dra nytta av den uppmärksamhet som världens enade gastronomiska media just nu ägnar det nordiska köket.

Flera barer sätter upp mindre vanliga drinktyper på listan. Cobbler är en klassisk drink ursprungligen baserad på vin, socker och färsk frukt. Idag ingår ofta en spritsort. Med alla våra nordiska bär och frukter i världsklass, borde den här typen av läskande och c-vitaminstinna drinkar bli en stor framgång, särskilt på sommaren och hösten. En annan drinktyp är daisy, som förenklat skapas genom att pytsa i lite sodavatten i en sour (som i sin tur består av sprit, citrus och sötma). Daisy finns i en mängd olika versioner, men alla är iskalla, läskande och garnerade med säsongens frukter eller bär.

Att introducera nya typer av drinkar är en process. Bartendrar lär sig fort, för bargäster tar det längre tid. De flesta har nog någon sour, fizz och collins på repertoaren som de brukar beställa. Men det kommer dröja innan svenska bargäster i allmänhet frågar efter drinktyper som fix, flip, shrub eller crusta.

Vart jag mig i världen vänder, möter mig en glad bartender

På den internationella scenen fortsätter bartendrar att hämta inspiration på olika höll för att utveckla sig. Att bartendern och kocken byter idéer med varandra är inget nytt. Men bartendrar hämtar även influenser från vinets värld. Metoden att lagra cocktails en tid för att skapa harmoni mellan beståndsdelarna – och i vissa fall addera ekfatskaraktär – har funnits några år, även i Sverige. På The US Grant Hotel i San Diego serverar barchefen en mule (vodka, ginger beer, lime) som han först lagrat på buteljer med färsk humle och champagnejäst för att göra den lätt mousserande. Och på heta Worship Street Whistling Shop i London finns Champagne Gin Fizz på helbutelj på drinklistan gjort på gin, citron, socker och champagnejäst.

I somras utmanade den legendariska cocktailskribenten på San Francisco Chronicle, Gary Regan, stans bartendrar att skapa drinkar uppkallade efter någon av San Franciscos stadsdelar. Det gjorde han efter att avundsjukt ha sneglat på New York, med klassiker som Manhattan, Red Hook, The Bronx Cocktail och The Brooklyn Cocktail. I reglerna ingick att ingredienserna på ett eller annat sätt skulle spegla stadsdelens karaktär. Såsom en skvätt italiensk Stregalikör i drinken Little Italy. Eller drinken The Mission gjord på tequilabas. Det här är något för svenska bartendra att plocka upp. Varför inte krydda romantiserandet av den amerikanska cocktailkulturen med egna traditioner, influenser och namn på drinkar? Förslag på namn? Möllan? Avenyn? Eller kanske Nya Slussen?

Den närmaste framtiden för svenska barer och bartendrar kommer att handla om att välja spår. Att tro på sig själv och skapa något unikt, att låta bli att kopiera andra. Är det något vi fortfarande saknar i landet är det barer där hela konceptet med inredning och drinkar utgår från bartendrarna. Kort sagt, kvaliteten sitter, nu vill vi att personligheterna kliver upp på scen.

Läs om Sveriges Bästa Barer 2012:

 

Mer från förstasidan

  • Välkommen till White Guide Gala 2018

    Välkommen till White Guide Gala 2018

    WHITE GUIDE 18: Vi har nöjet att presentera den den fjortonde upplagan av White Guide där Sveriges bästa restauranger koras och landets största restaurangupplevelser och personligheter hyllas genom priser i olika kategorier.

    I år hålls galan för första gången på Blå Hallen, Stadshuset i Stockholm där nya och etablerade restaurangstjärnor från hela landet kommer att lysa från scenen. Det bjuds på mingel med goda smakbitar och drycker tillsammans med hela krogsverige.

    När: Måndag 5 mars 2018
    Tid: 17.00 –20.30
    Klädsel: Fest
    Prisutdelning: 18.00 –19.30

    Biljetter bokar du HÄR

    Pressackreditering? Maila mail@whiteguide.se


     

  • Och de nominerade är...

    Och de nominerade är...

    WHITE GUIDE 18: På White Guide Gala den 5 mars lanseras den fjortonde upplagan av White Guide. Sveriges bästa restauranger koras och landets största restaurangupplevelser hyllas genom priser i olika kategorier, för första gången i Blå Hallen, Stadshuset, Stockholm.

    Av närmare 800 testade restauranger presenteras 600 restauranger i årets upplaga av White Guide.
     

    ÅRETS NOMINERINGAR

    WHITE GUIDE 2018

    Presenterade i bokstavsordning inom varje kategori.

    Vinnarna presenteras måndag den 5 mars på White Guide Gala på Stadshuset i Stockholm i samband med lanseringen av White Guide 2018.


     

  • Nomineringar Årets Dryckesupplevelse

    Nomineringar Årets Dryckesupplevelse

    WHITE GUIDE 18: Årets Dryckesupplevelse är ett nytt pris som i år ersätter Årets Vinupplevelse och Årets Ölupplevelse därför att upplevelsen och kvaliteten inte längre enbart styrs av glasets innehåll.

    Med utmärkelsen Årets Dryckesupplevelse premieras en restaurang som under året utmärkt sig genom ett ambitiöst arbete med drycker där urval, hantering, mat- och dryckesmatchning samt förmågan att förmedla kunskap alla är viktiga delar.

    Nominerade till Årets Dryckesupplevelse 2018:

    • Ambar, Stockholm
    • Bhoga Restaurang, Göteborg
    • Folii, Stockholm
    • PM & Vänner, Växjö
    • SAV, Tygelsjö
    • Unn, Stockholm
    • Winery Kitchen, Stockholm.

    Priset delas ut på White Guide Gala den 5 mars i Blå Hallen, Stadshuset, Stockholm.


     

  • Nomineringar Årets Serviceupplevelse

    Nomineringar Årets Serviceupplevelse

    WHITE GUIDE 18: Med utmärkelsen Årets Serviceupplevelse premieras en restaurang som bidragit till att berika och utveckla servicekulturen. Hela serviceuppläggets idé och genomförande; omhändertagandet av gästen, kunskapen om mat och dryck och hur den förmedlas till gästen, liksom rätt tonträff i tilltal, från bordsbokning till avtackning, är alla viktiga moment i en stor serviceupplevelse.

    Nominerade till Årets Serviceupplevelse 2018:

    • Adam/Albin, Stockholm.
    • Bloom in the Park/Embassy of Sagrantinia, Malmö
    • Frantzén, Stockholm.
    • Taxinge Krog, Nykvarn.

    Priset delas ut på White Guide Gala den 5 mars i Blå Hallen, Stadshuset, Stockholm.


     

  • Nomineringar Årets Hållbara Gastronomi

    Nomineringar Årets Hållbara Gastronomi

    WHITE GUIDE 18: Årets Hållbara Gastronomi premierar en restaurang som förenar en stor måltidsupplevelse med en tydlig ­strävan att förbättra hållbarheten i den egna verksamheten och bakomliggande led. För dem är ekologiska ­råvaror en ­viktig grund för en hållbar utveckling inom restaurangbranschen – och i förlängningen för oss alla. 

    Nominerade till Årets Hållbara Gastronomi är ett samarbete mellan White Guide i och KRAV. Priset premierar en tydlig strävan för en hållbar utveckling och delas ut på White Guide Gala den 5 mars i Blå Hallen, Stadshuset, Stockholm.

    Nominerade till Året Hållbara Gastronomi 2018 är: 

    • Kalf & Hansen, Stockholm
    • Lilla Bjers Gårdskrog, Visby
    • Eco by StrandNära, Mörbylånga
    • Restaurang Volt, Stockholm

     

  • 600 restauranger listas i White Guide 2018 – inklusive 87 nya

    600 restauranger listas i White Guide 2018 – inklusive 87 nya

    WHITE GUIDE: Den 5 mars är det premiär för White Guide – Sveriges Bästa Restauranger 2018. Galan äger rum i Blå Hallen, Stadshuset, Stockholm. Men redan nu kan vi avslöja alla de restauranger som kommer att ta plats i White  Guide 2018. Det händer mycket i krogsverige och till årets White Guide har vi testat och bedömt cirka 800 restauranger - varav 600 tar plats i guiden.

    Av dessa 600 är 87 nya - de flesta nya krogetableringar sedan förra guiden, samt fem restauranger som gjort come­back. Av förra årets 600 restauranger var 80 nya. Förnyelsen i branschen och den höga takten i nyöppnandet fortsätter med andra ord. Vi konstaterar också att kvaliteten på årets urval av krogar är högre än någonsin tidigare. Som en konsekvens ökar då risken för att restauranger som inte hållit jämna steg med konkurrensen rör sig nedåt i placeringsordningen eller hamnar utanför de 600 – de behöver inte alls ha blivit sämre, det är ribban som höjts.


     

  • White PAPER: Världens hemligaste nudlar

    White PAPER: Världens hemligaste nudlar

    WHITE PAPER #4: I flera veckor jagade Linda Dahl utan framgång historien bakom Hoi Ans stolthet, cab lau-nudlarna, på plats i Vietnam. Flera år senare hittade hon den äntligen: på en krog i Stockholm.

    Text: Linda Dahl Foto: Minh Mat
    Publicerat i White PAPER #4 2017

    JAG BEFINNER MIG I DEN IDYLLISKA staden Hoi An i Vietnam och har precis ätit en legendarisk skål cao lau-nudlar. ”Receptet är hemligt och det är bara en enda familj som känner till det. Vill du veta mer måste du gifta dig med någon ur familjen som tillverkar nudlarna.” Snacket går mellan kvinnorna bakom de rykande grytorna. Varje kväll fylls ödetomten med folk som sitter på en brokig samling plastmöbler och äter sanslöst god street food. De gulbruna nudlarna, tjocka som fettuccine, är själva hjärtat i upplevelsen. Silkeslena med tuggig konsistens och lätt rökig smak ligger de i en lätt lakrits- och kaneldoftande saltsöt såsig buljong tillsammans med frodigt feta skivor av grissida, knapriga riskrutonger, spröda böngroddar och mängder av färska örter. Jag får veta att människor från hela världen reser hit för att få smaka stadens nudelstolhet, cao lau. Med munnen full av nudlar nickar jag och pekar på mig själv.


     

  • Äntligen säsong för vinterkrogarna

    Äntligen säsong för vinterkrogarna

    WHITE GUIDE: Jul och nyår i fjällen? Varje år listar White Guide landets bästa vinterkrogar och caféer. Hela listan hittar du HÄR

    Använd dig gärna av vårt avancerade sök för en mer specifik sökning. Välj ”vinterkrog” under övrigt. (Observera att recensionen är från fjolårets besök.)

    Därtill flera nysatsningar i landet, som vi inte hunnit besöka än men skrivit om här: 

    Med önskan om en god jul och ett gott nytt år,

    White Guide


     

  • NYTESTAT: Mutantur, Malmö

    NYTESTAT: Mutantur, Malmö

    NYTESTAT: Urban gastrobar levererar

    Denna publicering ligger för nära lanseringen av White Guide 2018, varför vi inte avslöjar klass och poäng här.

    Foto: Markus Crépin Sundström

    Ska ni till det där nya stället? Vad hette det nu? Muttan … nånting? Tja – att plocka sitt krognamn ur ett latinskt citat om att tiderna förändras och vi med dem är inte alls en dum tanke i dagens minst sagt föränderliga krogvärld. Men frågan är om Alexander Sjögren och co verkligen hade provkört uttalet (på skånska) innan de tryckte visitkorten. MUtantur, MuTANtur eller kanske MutanTUR? Efter ett par googlingar inser vi att korrekt uttal enligt latinkunniga är något i stil med ”motantoor”, vilket känns tveksamt om Malmös krogpublik någonsin kommer att anamma. Men det spelar heller ingen som helst roll eftersom de flesta redan verkar ha hittat hit.


     

  • White PAPER: Köttets lustar

    White PAPER: Köttets lustar

    WHITE PAPER #4: Processat växtprotein från andra sidan jorden hellre än ett rådjur skjutet runt knuten? När det gäller att äta kött styrs diskussionerna ofta av känslor. Men ytterst sett kanske frågan handlar mindre om djuren och mer om oss själva. Vad är egentligen människans plats i naturen? Utanför den eller mitt i?

    Text: Ann Helene Meyer von Bremen
    Publicerat i White PAPER #4 2017

    DET BLEV EN NYHET NÄR MILJÖPARTIETS Gustaf Fridolin på en direkt fråga berättade att han åt kött fyra-fem gånger i veckan. Lite senare under hösten sa Stefan Löfven i en partiledardebatt att han numera äter mindre kött och nye moderatledaren Ulf Kristersson har även han fått redogöra för sitt köttätande. Köttfrågan verkar ha utvecklats till en lika obligatorisk, moralisk och känslig fråga som drogfrågan är för amerikanska politiker.


     

White Guide Presentkort