Registrera dig eller logga in här!

 

Som registrerad gäst på White Guide, Guiding guest, kan du läsa hela restaurang- och caférecensioner. Dessutom har du möjlighet att själva bedöma och lämna egna recensioner.

White Guide
WHITE PAPER #2: Stoppa Pressarna – matlarmen som skakade Sverige

WHITE PAPER #2: Stoppa Pressarna – matlarmen som skakade Sverige

15 okt 2014

WHITE PAPER #2: Inget säljer en kvällstidning eller genererar klick så effektivt som ett rejält matlarm, gärna kryddat med äckliga, exotiska eller bara chockerande inslag. Vi gillar att indignerat dela artiklar om bävergall i glass och bajs i tårtan. Det är bara inte alltid det är sant.

Text: Anna K Sjögren

2013 går till historien som året när Findus själva släppte bomben om att deras lasagne innehöll malt hästkött istället för den nötfärs som uppgavs på paketen. Det var ett matlarm som inte bara skakade Sverige utan hela världen. I februari samlades EU-ländernas matministrar till krismöte, det visade sig att Findus hade handlat i god tro och hästfärsen var ett bevis på den växande, organiserade matkriminaliteten i Europa.

Matkriminalitet, smaka på ordet, det är beteckningen på den våg av brottslighet som tagit ett rejält kliv närmare de dukade middagsborden, både hemma och på krogen. Att producera falska ingredienser är en strålande chans att tjäna stora pengar. Köttet från de uttjänta rumänska
hästarna som såldes som nötkött till Luxemburg är bara ett exempel.
      Matkriminaliteten är välorganiserad och arbetar med affärsmässiga metoder. Rob Wainwright är chef för EU’s polisbyrå Europol, han bedömer att det är ett ökande antal brottslingar som ägnar sig åt livsmedel och läkemedel på internationell nivå. Ligorna bekämpas genom att myndigheterna i de olika EU-länderna genomför razzior med tillslag i hamnar, lagerlokaler och på livsmedelsföretag. I Sverige är det Livsmedelsverket som har bollen och verket har fått mer pengar för att utöka kontrollen av framförallt de företag som handlar med kött. I slutet av januari 2014 arrangerade verket ett stormöte för att livsmedelsinspektörerna ska bli mer observanta på den växande matkriminaliteten. I framtidens deckarserier på TV gissar jag att smarta livsmedelsinspektörer kommer att ersätta hårdhudade poliskommissarier av Wallander-typ. Hästköttskandalen i början av 2013 uppdagades just när vi hade hämtat oss efter nyheten om hur fläskfilé färgades röd och såldes som oxfilé. Den gången var det kött från Ungern som färgades och såldes vidare till två grossister i Skåne.

Men det var inte bara köttet som råkade illa ut under 2013. Köpta, frysta bär fick sig en släng av sleven fram på vårkanten. I dessa upptäcktes ett virus som ger hepatit-A eller epidemisk gulsot som troligen har sitt ursprung i förorenat vatten. Färgglada påsar med frysta hallonoch jordgubbar hade haft ett fläckfritt rykte. Bär är ju hälsan själv, sprudlande av antioxidanter och fibrer, men nu var de besmittade och Livsmedelsverket gick ut med rekommendationen att köpta, frysta bär skulle kokas i en minut innan de kunde hällas ner i smoothie-mixern.
Det var främst jordgubbarna från Marocko och Egypten som ansågs riskabla, men i december klassades de som riskfria igen. Samtidigt som den nyheten kom gick Livsmedelsverket ut med en varning för att köpta, frysta hallon från utlandet kan bära på ett virus som orsakar vinterkräksjuka och att de därför även i fortsättningen ska kokas.

Kombinationen bajs och mat var en del av orsaken till bär-skandalen. Den skapar stora rubriker. Detta fick även Ikea känna på när det upptäcktes tarmbakterier i tvåtusen mandelchokladtårtor på väg till möbeljättens varuhus i Kina. Den vetskapen gjorde det nog lättare för flera att avstå den kaloristinna mandeltårtan och nöja sig med en kopp svart, kokhett kaffe. På försommaren, när åtminstone några av oss just hade upptäckt att sommarkläderna hade krympt i garderoben under vintern kom de braskande löpsedlarna med nyheten att det kan finnas giftiga ämnen i bantningspreparat. Den fruktade substansen DNP hittades i preparatet
Pure Caffeine 200 och kan även finnas i andra liknande produkter. DNP ökar kroppens förbränning vilket gör att man går ner i vikt men att man samtidigt riskerar att dö av överhettning. Marie Kerttu som är utredare på Läkemedelsverket hade bara ett råd att ge i den här frågan och det var och är fortfarande att inte köpa bantningsprodukter eller andra okontrollerade produkter från oseriösa sidor på nätet.
      Vitaminpiller från nätbutikerna kan också vara riskabla. I juli förra året gjorde Stockholms stad en analys som visade att en del vitamintillskott, främst från Asien, kan innehålla höga halter av arsenik, bly och kvicksilver. Försäljningen i butiker i Stockholm stoppades efter upptäckten men tillskotten finns att köpa på andra ställen i Sverige och på nätet. Under 2013 framstod internet alltmer som en farlig affär för den som är ute för att köpa piller.
      I sovrandet av matlarmen från förra året kunde man också hitta några ljusglimtar. En av dessa, som också skapade krigsrubriker, var att EU-parlamentet godkände lakritspipor och snus. Lakritspipan hängde på en skör tråd eftersom den liknar en tobaksprodukt och därför borde förbjudas för att inte väcka barns intresse och lust för rökverk. Men i oktober blev det klart att den nattsvarta lakritspipan med sin glöd av rosa strössel får vara kvar.

Sveriges egen matlarmare, Mats-Eric Nilsson, som gjort sig känd för att skapa välbehövlig debatt om tillsatser i maten bidrog till matlarmen under 2013. I sin senaste bok ”Saltad nota” avslöjar han matfusk på restaurangerna, alltifrån gatukök till gourmetkrogar. Det som fastnade
på löpsedlarna och i TVs morgonsoffor den här gången var hans upptäckt att större svenska hotell lagar äggröra av en färdig mix som levereras till köken i plastdunkar. För alla som aldrig varit i ett restaurangkök kändes tanken på halvfabrikat i stora plastdunkar obehaglig, men stormen lade sig snart och ledde inte till någon åtgärd från myndigheterna.
       I oktober blev de nordiska länderna välsignade med uppdaterade näringsrekommendationer som är resultatet av flera års arbete av en grupp näringsexperter från de nordiska länderna. Från Sveriges håll bidrar experterna på Livsmedelsverket. Rekommendationerna skapade egentligen
inga stora rubriker när de kom, men det uppmärksammades att D-vitamin anses viktigare nu än tidigare och att rekommendationen för vuxna har höjts från 7,5 till 10 mikrogram per dag. Den nyheten ledde till att det säljs mer D-vitamintillskott på apoteken. Men tyvärr, i januari 2014 publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften ”the Lancet” som säger att tillskott inte har någon större effekt och på Livsmedelsverket säger man att D-vitaminet ska komma från maten, till exempel från fet fisk och D-vitaminberikad mjölk. Bara äldre och småbarn kan behöva vitamintillskott.
      De nya rekommendationerna säger även okej till lite mer fett i kosten jämfört med tidigare, men fortfarande anses det viktigt att hålla nere mängden mättat fett från gräddtårtor och feta korvar. I stället rekommenderas mer enkelomättat fett från rapsolja och nötter. Av transfett ska vi äta så lite som möjligt.
      Livsmedelsverket i USA, Food and drug administration (FDA) går tuffare fram. I november beslutade FDA att transfett inte längre är säkert att äta och att det därför klassas som en ottillåten tillsats. Harvardprofessorn Walter Willett har i mer än 20 år jobbat för att de ska
förbjudas. I sina studier har han sett hur transfett ökar risken för cancer, hjärtinfarkt och stroke. I Sverige är det fortfarande en tillåten ingrediens men på grund av debatten har många tillverkare av kex, micro-popcorn, margariner och annat där transfett tidigare var vanligt, tagit bort det på frivillig väg. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson säger att det inte behövs ett förbud eftersom frivilligheten fungerar. Organisationen ”Sveriges konsumenter” tycker att det är obegripligt att transfett får tillsättas mat. Särskilt som det finns ett riksdagsbeslut om att sätta en gräns för användning av transfett på liknande sätt som man gjort i Danmark.

Apropå fett kan väl ingen heller ha undgått hur den tidigare så trendriktiga högfettdieten LCHF hamnade i skuggan av 5:2. Det var den brittiske vetenskapsreportern Michael Mosley som åstadkom detta i TV-programmet Vetenskapens värld. Mosley bestämde sig för att förändra
sitt liv, bli smalare och må bättre, men ville inte äta nyttigt och tråkigt varje dag. I USA träffade han forskare som förespråkade deltidsfasta. Och visst funkar det, äter man färre kalorier än vad kroppen gör av med, oavsett om man äter lite mindre varje dag eller äter som vanligt fem dagar i veckan och väldigt lite under två dagar, så tappar kroppen fett. Michael Mosley öppnade dammluckorna och floden av böcker, appar och artiklar om hur man införlivar 5:2 i sitt liv sköljde över oss. Söndagen den 25 augusti utropade den tidigare GI och LCHF-profeten Ulrika Davidsson 5:2 som den bästa dieten från Aftonbladets löpsedlar: ”Jag gick ner 13 kg med 5:2”. Mer än så behöver vi väl inte för att lämna allt vi tidigare tänkt om viktminskning och istället köpa Ulrikas nya bantningskokböcker.

I de sociala medierna kan matlarmen spridas blixtsnabbt, det tar ju bara någontiondels sekund att dela med sig av något som verkar äckligt eller alarmerande. Att bävergäll skulle användas som vaniljarom i livsmedelsindustrin var ett av de märkligare larmen som forsade genom Facebook under året. Bävergäll är ett sekret som utvinns ur analkörtlarna på bävrar. Marie Söderqvist som är VD på Livsmedelsföretagen (livsmedelsföretagarnas branschorganisation) gick omgående ut och dementerade uppgiften och förklarade att bävergäll är en extremt dyr råvara som inte används av något enda svenskt livsmedelsföretag.
Men ingen rök utan eld, bävergäll är klassat som en naturlig arom och används av parfymindustrin, förbrukningen inom EU ligger på några kilo varje år men den mängden blandas alltså inte i billig glass eller vaniljkräm.
      Meningsskiljaktigheter om präktiga ingredienser i hembakade lussebullar skapade också rubriker. Strax före jul trummade kvällspressen ihop ett bråk om kvarg eller inte i hembakade lussebullar. Konflikten döptes till kvargkriget och det skapade rubriker i kvällstidningarna och
utsågs till veckans ord i Dagens Nyheter den 14 december. Bakgrunden var att proffsbagare klarar sig utan kvarg i bullarna och anser att det enbart är ett försäljningstrix från mejerijätten Arla. Hellre mer smör i bullarna, tycker bagarna. Att matlarm får stor uppmärksamhet i media och sprider sig snabbt där folk träffas och pratar, i verkligheten eller i sociala medier, hänger ihop med människans inbyggda misstänksamhet mot mat. Innan det fanns något Livsmedelsverk och regler för märkning och tillsatser så var man tvungen att lyssna på sina medmänniskors
råd om vilka svampar och rötter som gick att äta, annars väntade sjukdom och död. Matlarmen på löpsedlarna ger helt enkelt viktig information till urtidsmänniskan i oss. Samtidigt finns det mer kunskap att sätta emot nu än förr. Och kanske man ibland också behöver tänka på rimligheten i exempelvis det faktum att det skulle slaktas bävrar för att få fram vanilj som är en av världens mest använda smaksättare. Men den tanken tar förstås tid, mer tid än vad det tar att sprida nyheten vidare på nätet. ■

Detta är ett utdrag ut White PAPER #2 2014

Mer långläsning hittar du HÄR

Tillbaka

 

Mer långläsning

  • WHITE PAPER: Rädda en skrumpen morot – och samtidigt världen?

    WHITE PAPER: Rädda en skrumpen morot – och samtidigt världen?

    WHITE PAPER #2 2018: Allt fler kockar och krögare intresserar sig för hållbarhetsfrågor. Men går det att skala upp svinnjakten från inspirerande exempel på kvarterskrogsnivå till något som sätter ett stort positivt klimatavtryck?

    Text: Jon Hansson
    Foto: Carin Josdal Stenbeck

    PAUL SVENSSON ÄR EN av the usual suspects när det gäller hållbarhet på krogen. I vintras lanserade han och Fotografiskas kökschef Elvira Lindqvist en semla gjord av bullrester – och sedan något år står en kompostmaskin på restaurangen och förvandlar matrester till prima matjord.
          Nu i maj är det dags för ett nytt steg. Då kommer hans restaurang ReTaste att poppa upp på Södermalm i Stockholm två dagar i veckan under fem månader.
          Återsmakandet i namnet syftar på att kockarna bara kommer att använda råvaror som annars skulle blivit avfall.
          ”Jag har fnulat länge på hur man skulle kunna hjälpa dagligvaruhandeln att få användning för råvaror som nått bäst före-datum”, säger han.


     

  • White PAPER #2 2018 i butik nu

    White PAPER #2 2018 i butik nu

    WHITE PAPER: Sommartid är fikatid och den 14 maj släpptes årets upplaga av White Guide Café. I White PAPER har vi därför grävt ner oss i olika aspekter av de olika cafétrender vi har noterat på våra testrundor runt om i landet – vi skriver om färskmalet mjöl, fermenteringsmetoder för kaffe, instavänliga bakverk och besöker världens (?) bästa croissantbagare.

    Ett axplock ur innehållet i #2:

    • LÄGET? Nyöppnings-tempot är fortsatt högt
    • Nykomlingarna. Vi listar de bästa nya fiken 2018
    • Nytestat. MESTIZA, NOI och Soi 29
    • Stjärnskott. Möt konditorn Frida Leijon
    • Wagashi? Yogashi? Vi reder ut begreppen kring japanska bakverk
    • Färskvara. Nu vill vi ha mjölet nymalet
    • Ögongodis. Därför gillar vi regnbågar
    • Svinnfritt. Nu öppnar återvinningskrogarna
    • Kaffe. Nästa smaknyckel i kaffevärlden kan handla om jäsning
    • Noma 2.0. Så smakar framtiden
    • Kockkvinnor. Nu skapar de sina egna nätverk
    • Labbet. Där croissanten utforskas
    • Gaggan. Startar tofukrog i Thailand
    • Vespertine. Los Angeles knasigaste krog
    • Ljudet. Som får oss att fly krogen
    • Socker. En sliskig historia

    Prenumerera? Det gör du HÄR.


     

  • CAFÉSPANINGEN 2017

    CAFÉSPANINGEN 2017

    WHITE PAPER: Med mindre än en månad kvar till nytt caféguides-släpp värmer vi upp med förra årets stora caféspaning. Vad säger ni? Är den aktuell för 2018 också eller har ni sett några nya trender (kommentera gärna på vår facebooksida)?

    Text: Lena Ilkjaer
    Publicerat i White PAPER #2 2017

    Teerna taggar upp

    Ekvilibristisk tebryggning, japanska bakverk, insektsjuice, veganskt och kaffe med svamp är några av årets roligaste nya trender.

    ATT TA EN FIKA. Det är ganska få så enkla saker som kan betyda så mycket. Och trots (eller kanske tack vare) våg efter våg av tekniska landvinningar som skenbart för oss närmare varandra (men rent praktiskt skiljer oss åt) verkar vårt behov av att mötas över en fika snarare öka. En kaffe och en kanelbulle framför datorn ÄR ingen fika, och helheten i att mötas och umgås är så mycket större än de enskilda komponenterna, eller produkterna, som är involverade.
          Det är just den här skärningspunkten, där miljö, bakverk, drycker och stämning går upp i en högre enhet, som White Guide Café försöker ringa in. Ett café kan leverera kaffe i yppersta världsklass, utan att vi vill slå oss ner någon längre stund. Ett konditori kan ha de sprödaste, läckraste småkakorna och frasigaste croissanterna, men om de langas fram utan minsta beskrivning, leende eller personlighet blir det aldrig ett ställe dit vi återvänder. Fika är kultur, en integrerad och ganska unik del av Sverige – ett land där alkoholen så länge har varit tabubelagd att vi hittat andra sätt att sätta guldkant på tillvaron än ett glas rött efter jobbet.


     

  • White PAPER #1 2018 – i butik nu!

    White PAPER #1 2018 – i butik nu!

    WHITE PAPER: Det nya numret ägnas traditionsenligt åt årets krogtrender eftersom det släpps samtidigt som White Guide 2018/19.

    Vi söker omakasens upphov, provar drinkar silade genom mossa, analyserar menyspråket, dricker trendiga japanska naturviner och gör en tveksam hyllning till årets 100-åring: bantningen.

    Som sig bör får White PAPER-läsarna också ta del av de mest spännade nya recensionerna ur guiden och blir bortskämda med ännu mer bildmaterial från årets bästa måltider.


     

  • Roots of Malmö är Årets Smakutvecklare

    Roots of Malmö är Årets Smakutvecklare

    WHITE PAPER: Fem minuter…

    …med Matthias Lehner som tillsammans med studiekompisen Nick Rosenstock driver Roots Kombucha som utsetts till Årets Smakutvecklare i Livsmedelsbranschen av White Guide och Livsmedelsföretagen.

    Text Jon Hansson

    Kombon industriekonom/mikrobiolog är förstås praktisk i sammanhanget men hur kom det sig att ni två började med kombucha?
          ”Vi delade lägenhet i Malmö och hade fermentering som ett stort gemensamt intresse. Som många andra började vi brygga öl och vi har även en kolonilott så vi syrade en massa grönsaker, gjorde yoghurt, vi snöade verkligen in på det där. Kombucha var i stort sett okänt i Sverige då men Nick är från Kalifornien och där har det varit trendigt i över tio år så vi började leta och fick till slut tag på en kombuchakultur.”


     

  • White PAPER: Världens hemligaste nudlar

    White PAPER: Världens hemligaste nudlar

    WHITE PAPER #4: I flera veckor jagade Linda Dahl utan framgång historien bakom Hoi Ans stolthet, cab lau-nudlarna, på plats i Vietnam. Flera år senare hittade hon den äntligen: på en krog i Stockholm.

    Text: Linda Dahl Foto: Minh Mat
    Publicerat i White PAPER #4 2017

    JAG BEFINNER MIG I DEN IDYLLISKA staden Hoi An i Vietnam och har precis ätit en legendarisk skål cao lau-nudlar. ”Receptet är hemligt och det är bara en enda familj som känner till det. Vill du veta mer måste du gifta dig med någon ur familjen som tillverkar nudlarna.” Snacket går mellan kvinnorna bakom de rykande grytorna. Varje kväll fylls ödetomten med folk som sitter på en brokig samling plastmöbler och äter sanslöst god street food. De gulbruna nudlarna, tjocka som fettuccine, är själva hjärtat i upplevelsen. Silkeslena med tuggig konsistens och lätt rökig smak ligger de i en lätt lakrits- och kaneldoftande saltsöt såsig buljong tillsammans med frodigt feta skivor av grissida, knapriga riskrutonger, spröda böngroddar och mängder av färska örter. Jag får veta att människor från hela världen reser hit för att få smaka stadens nudelstolhet, cao lau. Med munnen full av nudlar nickar jag och pekar på mig själv.


     

  • White PAPER: Köttets lustar

    White PAPER: Köttets lustar

    WHITE PAPER #4: Processat växtprotein från andra sidan jorden hellre än ett rådjur skjutet runt knuten? När det gäller att äta kött styrs diskussionerna ofta av känslor. Men ytterst sett kanske frågan handlar mindre om djuren och mer om oss själva. Vad är egentligen människans plats i naturen? Utanför den eller mitt i?

    Text: Ann Helene Meyer von Bremen
    Publicerat i White PAPER #4 2017

    DET BLEV EN NYHET NÄR MILJÖPARTIETS Gustaf Fridolin på en direkt fråga berättade att han åt kött fyra-fem gånger i veckan. Lite senare under hösten sa Stefan Löfven i en partiledardebatt att han numera äter mindre kött och nye moderatledaren Ulf Kristersson har även han fått redogöra för sitt köttätande. Köttfrågan verkar ha utvecklats till en lika obligatorisk, moralisk och känslig fråga som drogfrågan är för amerikanska politiker.


     

  • White PAPER #4 2017 – i handeln nu!

    WHITE PAPER: I det nya numret spelar känslorna fritt över hela registret. Vi häpnar över grönsakernas problemlösarförmåga, bubblar med en champagne-schaman och ger oss på en av de mest laddade matfrågorna av alla: köttets vara eller icke vara. Vi pratar om livet på landet med Sloveniens toppkock Ana Roš, funderar över varför vi är så avogt inställda till insekter på gaffeln och spanar som vanligt in krogläget – där Göteborg leder nyöppningsligan.

    SKRYT, MYTER OCH NOSTALGI. Matkänslor genom historien.
    LÄGET? Fullt ös i Göteborg.
    NYTESTAT. Frantzén rebooted.
    FEM MINUTER… med Norbert Niederkofler som driver trestjärniga krogen St. Hubertus i italienska Alperna.
    KÖTT. Att äta eller inte äta, det är frågan.
    MYS ELLER RYS? Inredningen på krogen betyder mer än du tror.
    SCHAMANEN I CHAMPAGNE. Glöm naturvin, nu handlar det om "bioenergier".
    KORSIKA. Bland kastanjer, grisar och vilda örter.
    LUKTSINNET. Med direktkoppling till känslorna.
    AVERSIONER. Varför kastar vi oss inte över insektsbuffén?
    MEDVETNA GRÖNSAKER. Smartare än du tror.

    Läs chefredaktör Lena Ilkjaers ledare HÄR. 
    Prenumerera? Det gör du HÄR.


     

  • White PAPER: Smaken av en plats

    White PAPER: Smaken av en plats

    WHITE GUIDE: Temat för detta nummer av White PAPER är det svårgreppbara men ändå användbara begreppet terroir. Ann-Helen Meyer von Bremen har lämnat vinmarkerna därhän och gett sig ut på jakt efter svensk terroir – och landade på en färgglad veteåker i Västergötland.

    Text och foto: Ann Helene Meyer von Bremen
    Publicerat i White PAPER #3 2017

    OM KANSKE TIO ÅR kommer det på några fält utanför Trollhättan växa ett vete som har präglats helt av platsens geografiska förutsättningar och av den lokala kulturen. Anders Lunneryd kallar det för evolutionsvete, men kanske är det rentav terroir-vete?
          Säg terroir till en människa som inte har maten som arbete eller brinnande intresse och du kommer med stor sannolikhet få en frågande blick till svar. Terroir är ett diffust begrepp. Det halkar runt som en ljummen smörklick i en tid när matkunskap har förvandlats till storytelling.
          En av mina första upplevelser av begreppet terroir i Sverige var när en butik i Östermalmshallen lanserade sitt ”Guldkött”, kanske det första riktiga svenska kvalitetsköttet – och helt klart det dyraste. Det kostade då runt 800 kronor kilot och hade hängt åtta veckor.


     

  • White PAPER: Myllret i marken – en livsviktig väv

    White PAPER: Myllret i marken – en livsviktig väv

    WHITE PAPER: Jordtransplantation kan vara ett självklart begrepp om några år. Parallellt med att medicinarna kartlägger vår inre mikrobiologiska flora studerar biologerna nämligen jordens myllrande, mikroskopiska liv och vad det betyder för odling, växternas trivsel och i förlängningen: vår hälsa

    Text: Ann-Helene Meyer von Bremen 
    Publicerat i White PAPER #3 2017

    DJÄVULEN FINNS I DETALJERNA, brukar det heta, men kan det också förhålla sig precis tvärtom?
    Hur som helst är spaningen efter terroiren nere på bakterienivå. Och där öppnar sig ett nytt och intressant landskap, inte minst inne i oss själva.
          Varje gårdsmejerist eller korvmakare vet att vårda sin mikroflora. Det är den som inte bara gör själva processen möjlig utan även sätter sin särskilda prägel. Den läxan fick till och med stora Arla lära sig. Det hundraåriga ysteriet i Kvibille var under många år nedläggningshotat av ekonomiska skäl men har hittills klarat sig kvar, tack vare bakterierna, eftersom det finns en stor risk att blåmögelosten förändras ifall tillverkningen flyttas till ett ysteri med en annan bakteriekultur.
         Bakterierna och mikroorganismerna finns som bekant överallt och har därmed gett nytt hopp till dem som hävdar att terroir inte bara är vackert försäljningsprat utan att platsen faktiskt präglar karaktären på vin och andra livsmedel. Därför kan man nu säga att jakten på terroir sker, kanske inte med ljus och lykta, men däremot med mikroskop.


     

White Guide Presentkort