Registrera dig eller logga in här!

 

Som registrerad gäst på White Guide, Guiding guest, kan du läsa hela restaurang- och caférecensioner. Dessutom har du möjlighet att själva bedöma och lämna egna recensioner.

White Guide
WHITE PAPER #2: Stoppa Pressarna – matlarmen som skakade Sverige

WHITE PAPER #2: Stoppa Pressarna – matlarmen som skakade Sverige

15 okt 2014

WHITE PAPER #2: Inget säljer en kvällstidning eller genererar klick så effektivt som ett rejält matlarm, gärna kryddat med äckliga, exotiska eller bara chockerande inslag. Vi gillar att indignerat dela artiklar om bävergall i glass och bajs i tårtan. Det är bara inte alltid det är sant.

Text: Anna K Sjögren

2013 går till historien som året när Findus själva släppte bomben om att deras lasagne innehöll malt hästkött istället för den nötfärs som uppgavs på paketen. Det var ett matlarm som inte bara skakade Sverige utan hela världen. I februari samlades EU-ländernas matministrar till krismöte, det visade sig att Findus hade handlat i god tro och hästfärsen var ett bevis på den växande, organiserade matkriminaliteten i Europa.

Matkriminalitet, smaka på ordet, det är beteckningen på den våg av brottslighet som tagit ett rejält kliv närmare de dukade middagsborden, både hemma och på krogen. Att producera falska ingredienser är en strålande chans att tjäna stora pengar. Köttet från de uttjänta rumänska
hästarna som såldes som nötkött till Luxemburg är bara ett exempel.
      Matkriminaliteten är välorganiserad och arbetar med affärsmässiga metoder. Rob Wainwright är chef för EU’s polisbyrå Europol, han bedömer att det är ett ökande antal brottslingar som ägnar sig åt livsmedel och läkemedel på internationell nivå. Ligorna bekämpas genom att myndigheterna i de olika EU-länderna genomför razzior med tillslag i hamnar, lagerlokaler och på livsmedelsföretag. I Sverige är det Livsmedelsverket som har bollen och verket har fått mer pengar för att utöka kontrollen av framförallt de företag som handlar med kött. I slutet av januari 2014 arrangerade verket ett stormöte för att livsmedelsinspektörerna ska bli mer observanta på den växande matkriminaliteten. I framtidens deckarserier på TV gissar jag att smarta livsmedelsinspektörer kommer att ersätta hårdhudade poliskommissarier av Wallander-typ. Hästköttskandalen i början av 2013 uppdagades just när vi hade hämtat oss efter nyheten om hur fläskfilé färgades röd och såldes som oxfilé. Den gången var det kött från Ungern som färgades och såldes vidare till två grossister i Skåne.

Men det var inte bara köttet som råkade illa ut under 2013. Köpta, frysta bär fick sig en släng av sleven fram på vårkanten. I dessa upptäcktes ett virus som ger hepatit-A eller epidemisk gulsot som troligen har sitt ursprung i förorenat vatten. Färgglada påsar med frysta hallonoch jordgubbar hade haft ett fläckfritt rykte. Bär är ju hälsan själv, sprudlande av antioxidanter och fibrer, men nu var de besmittade och Livsmedelsverket gick ut med rekommendationen att köpta, frysta bär skulle kokas i en minut innan de kunde hällas ner i smoothie-mixern.
Det var främst jordgubbarna från Marocko och Egypten som ansågs riskabla, men i december klassades de som riskfria igen. Samtidigt som den nyheten kom gick Livsmedelsverket ut med en varning för att köpta, frysta hallon från utlandet kan bära på ett virus som orsakar vinterkräksjuka och att de därför även i fortsättningen ska kokas.

Kombinationen bajs och mat var en del av orsaken till bär-skandalen. Den skapar stora rubriker. Detta fick även Ikea känna på när det upptäcktes tarmbakterier i tvåtusen mandelchokladtårtor på väg till möbeljättens varuhus i Kina. Den vetskapen gjorde det nog lättare för flera att avstå den kaloristinna mandeltårtan och nöja sig med en kopp svart, kokhett kaffe. På försommaren, när åtminstone några av oss just hade upptäckt att sommarkläderna hade krympt i garderoben under vintern kom de braskande löpsedlarna med nyheten att det kan finnas giftiga ämnen i bantningspreparat. Den fruktade substansen DNP hittades i preparatet
Pure Caffeine 200 och kan även finnas i andra liknande produkter. DNP ökar kroppens förbränning vilket gör att man går ner i vikt men att man samtidigt riskerar att dö av överhettning. Marie Kerttu som är utredare på Läkemedelsverket hade bara ett råd att ge i den här frågan och det var och är fortfarande att inte köpa bantningsprodukter eller andra okontrollerade produkter från oseriösa sidor på nätet.
      Vitaminpiller från nätbutikerna kan också vara riskabla. I juli förra året gjorde Stockholms stad en analys som visade att en del vitamintillskott, främst från Asien, kan innehålla höga halter av arsenik, bly och kvicksilver. Försäljningen i butiker i Stockholm stoppades efter upptäckten men tillskotten finns att köpa på andra ställen i Sverige och på nätet. Under 2013 framstod internet alltmer som en farlig affär för den som är ute för att köpa piller.
      I sovrandet av matlarmen från förra året kunde man också hitta några ljusglimtar. En av dessa, som också skapade krigsrubriker, var att EU-parlamentet godkände lakritspipor och snus. Lakritspipan hängde på en skör tråd eftersom den liknar en tobaksprodukt och därför borde förbjudas för att inte väcka barns intresse och lust för rökverk. Men i oktober blev det klart att den nattsvarta lakritspipan med sin glöd av rosa strössel får vara kvar.

Sveriges egen matlarmare, Mats-Eric Nilsson, som gjort sig känd för att skapa välbehövlig debatt om tillsatser i maten bidrog till matlarmen under 2013. I sin senaste bok ”Saltad nota” avslöjar han matfusk på restaurangerna, alltifrån gatukök till gourmetkrogar. Det som fastnade
på löpsedlarna och i TVs morgonsoffor den här gången var hans upptäckt att större svenska hotell lagar äggröra av en färdig mix som levereras till köken i plastdunkar. För alla som aldrig varit i ett restaurangkök kändes tanken på halvfabrikat i stora plastdunkar obehaglig, men stormen lade sig snart och ledde inte till någon åtgärd från myndigheterna.
       I oktober blev de nordiska länderna välsignade med uppdaterade näringsrekommendationer som är resultatet av flera års arbete av en grupp näringsexperter från de nordiska länderna. Från Sveriges håll bidrar experterna på Livsmedelsverket. Rekommendationerna skapade egentligen
inga stora rubriker när de kom, men det uppmärksammades att D-vitamin anses viktigare nu än tidigare och att rekommendationen för vuxna har höjts från 7,5 till 10 mikrogram per dag. Den nyheten ledde till att det säljs mer D-vitamintillskott på apoteken. Men tyvärr, i januari 2014 publicerades en studie i den vetenskapliga tidskriften ”the Lancet” som säger att tillskott inte har någon större effekt och på Livsmedelsverket säger man att D-vitaminet ska komma från maten, till exempel från fet fisk och D-vitaminberikad mjölk. Bara äldre och småbarn kan behöva vitamintillskott.
      De nya rekommendationerna säger även okej till lite mer fett i kosten jämfört med tidigare, men fortfarande anses det viktigt att hålla nere mängden mättat fett från gräddtårtor och feta korvar. I stället rekommenderas mer enkelomättat fett från rapsolja och nötter. Av transfett ska vi äta så lite som möjligt.
      Livsmedelsverket i USA, Food and drug administration (FDA) går tuffare fram. I november beslutade FDA att transfett inte längre är säkert att äta och att det därför klassas som en ottillåten tillsats. Harvardprofessorn Walter Willett har i mer än 20 år jobbat för att de ska
förbjudas. I sina studier har han sett hur transfett ökar risken för cancer, hjärtinfarkt och stroke. I Sverige är det fortfarande en tillåten ingrediens men på grund av debatten har många tillverkare av kex, micro-popcorn, margariner och annat där transfett tidigare var vanligt, tagit bort det på frivillig väg. Landsbygdsminister Eskil Erlandsson säger att det inte behövs ett förbud eftersom frivilligheten fungerar. Organisationen ”Sveriges konsumenter” tycker att det är obegripligt att transfett får tillsättas mat. Särskilt som det finns ett riksdagsbeslut om att sätta en gräns för användning av transfett på liknande sätt som man gjort i Danmark.

Apropå fett kan väl ingen heller ha undgått hur den tidigare så trendriktiga högfettdieten LCHF hamnade i skuggan av 5:2. Det var den brittiske vetenskapsreportern Michael Mosley som åstadkom detta i TV-programmet Vetenskapens värld. Mosley bestämde sig för att förändra
sitt liv, bli smalare och må bättre, men ville inte äta nyttigt och tråkigt varje dag. I USA träffade han forskare som förespråkade deltidsfasta. Och visst funkar det, äter man färre kalorier än vad kroppen gör av med, oavsett om man äter lite mindre varje dag eller äter som vanligt fem dagar i veckan och väldigt lite under två dagar, så tappar kroppen fett. Michael Mosley öppnade dammluckorna och floden av böcker, appar och artiklar om hur man införlivar 5:2 i sitt liv sköljde över oss. Söndagen den 25 augusti utropade den tidigare GI och LCHF-profeten Ulrika Davidsson 5:2 som den bästa dieten från Aftonbladets löpsedlar: ”Jag gick ner 13 kg med 5:2”. Mer än så behöver vi väl inte för att lämna allt vi tidigare tänkt om viktminskning och istället köpa Ulrikas nya bantningskokböcker.

I de sociala medierna kan matlarmen spridas blixtsnabbt, det tar ju bara någontiondels sekund att dela med sig av något som verkar äckligt eller alarmerande. Att bävergäll skulle användas som vaniljarom i livsmedelsindustrin var ett av de märkligare larmen som forsade genom Facebook under året. Bävergäll är ett sekret som utvinns ur analkörtlarna på bävrar. Marie Söderqvist som är VD på Livsmedelsföretagen (livsmedelsföretagarnas branschorganisation) gick omgående ut och dementerade uppgiften och förklarade att bävergäll är en extremt dyr råvara som inte används av något enda svenskt livsmedelsföretag.
Men ingen rök utan eld, bävergäll är klassat som en naturlig arom och används av parfymindustrin, förbrukningen inom EU ligger på några kilo varje år men den mängden blandas alltså inte i billig glass eller vaniljkräm.
      Meningsskiljaktigheter om präktiga ingredienser i hembakade lussebullar skapade också rubriker. Strax före jul trummade kvällspressen ihop ett bråk om kvarg eller inte i hembakade lussebullar. Konflikten döptes till kvargkriget och det skapade rubriker i kvällstidningarna och
utsågs till veckans ord i Dagens Nyheter den 14 december. Bakgrunden var att proffsbagare klarar sig utan kvarg i bullarna och anser att det enbart är ett försäljningstrix från mejerijätten Arla. Hellre mer smör i bullarna, tycker bagarna. Att matlarm får stor uppmärksamhet i media och sprider sig snabbt där folk träffas och pratar, i verkligheten eller i sociala medier, hänger ihop med människans inbyggda misstänksamhet mot mat. Innan det fanns något Livsmedelsverk och regler för märkning och tillsatser så var man tvungen att lyssna på sina medmänniskors
råd om vilka svampar och rötter som gick att äta, annars väntade sjukdom och död. Matlarmen på löpsedlarna ger helt enkelt viktig information till urtidsmänniskan i oss. Samtidigt finns det mer kunskap att sätta emot nu än förr. Och kanske man ibland också behöver tänka på rimligheten i exempelvis det faktum att det skulle slaktas bävrar för att få fram vanilj som är en av världens mest använda smaksättare. Men den tanken tar förstås tid, mer tid än vad det tar att sprida nyheten vidare på nätet. ■

Detta är ett utdrag ut White PAPER #2 2014

Mer långläsning hittar du HÄR

Tillbaka

 

Mer långläsning

  • WHITE PAPER #3: Krogkoll bortafronten, Köpenhamn

    WHITE PAPER #3: Krogkoll bortafronten, Köpenhamn

    Uppgradering på bredden – eller nedsippring på djupet

    WHITE PAPER #3: Vilket som — vi har aldrig ätit bättre i Köpenhamn. Visst har Köpenhamnskrogarna fått draghjälp av noma. Men nu har kvaliteten på topp och mellanklasskrogarna gjort staden till ett brett gastronomiskt resmål, med nyskapande mat i alla genrer och nivåer. Här är en lägesrapport från de köpenhamnska restaurangborden.

    Text: René Langdahl Jørgensen, översättning Lena Ilkjaer, foto Columbus Leth

    Lågkonjunktur? Inte här. Det är möjligt att nationalekonomerna pratar om kris och återhållsamhet bland konsumenterna, men för den som ser på den köpenhamnska restaurangscenen ur ett fågelperspektiv
    har den aldrig sett bättre ut. Den har blivit bredare, och genomsnittsnivån högre – och framför allt: Det har aldrig tidigare pratats och skrivits så mycket om den danska huvudstadens restauranger. Noma drar det stora internationella lasset, och får gastroturisterna att flockas i Köpenhamn. Nu kan den moderna, delvis återskapade och i synnerhet nyuppfunna, nordiska/danska maten hittas till priser som passar även den magraste krogbudget. Nomas trefaldiga förstaplats på världsrankingen och de sammanlagt fem åren på topp-tio, har tillsammans med Bocuse d’Or-guldet till Rasmus Kofoed skapat en pulserande restaurangmiljö i Köpenhamn, som under de två sista åren till och med har brett ut sig bland de etniska köken.


     

  • KROGKRITIK: Amass, Köpenhamn

    KROGKRITIK: Amass, Köpenhamn

    Köpenhamns nya kultkrog: Amass

    Nyskapande, egensinnigt och dogmfritt

    WHITE PAPER #4: Den redan före öppningen omsusade restaurang Amass i Köpenhamn, med Nomas före detta kökschef Matthew Orlando vid rodret, levererar. Här serveras mat som är dramatiskt enkel, hjärtskärande god och sensationell i sin tekniska precision. Smaker och influenser hämtas ofta långväga från, även om råvarorna kommer från närområdet. Amass har hittat ett helt eget tilltal. Och prisvärdet är i stort sett oslagbart.

    Lena Ilkjaer åt och skrev

    86 poäng, varav mat 35, service 22

    I ett före detta skeppsvarv på en ganska otillgänglig adress lockar Köpenhamns just nu mest intressanta, för att inte tala om prisvärda, restaurangupplevelse. Restaurang Amass drivs av Kalifornienfödde Matthew Orlando som efter fyra år som kökschef på Noma, och innan dess tre år hos Thomas Keller på Per Se, nu startar sin första restaurang i egen regi.
          Krogen har varit Köpenhamns stora foodie-snackis under hela våren och trots semester­tider har det varit fullsatt från öppningsdagen den 17 juli. Det är många, framför allt internationella gäster, som står på kö för att besöka ”the next big thing in Copenhagen” – gärna så fort som möjligt.


     

  • KROGKRITIK: Studio, Köpenhamn

    KROGKRITIK: Studio, Köpenhamn

    Svanesång på nynordiska

    WHITE PAPER #6: Danske superentreprenören och tillika gastro-filosofen Claus Meyer har ankrat upp med ett skepp fullastat med intressant gastronomi, tvärs över vattnet från Noma, vars före detta Chef med ansvar för gastronomisk innovation, Torsten Vildgaard, nu utmanar fäderneshuset i toppkrogen Studio. Med rötterna i det nynordiska avviker Vildgaard dramatiskt från några av dess bärande principer, framför allt kravet på ultralokala råvaror. Resultatet är – skrämmande bra.

    Lars Peder Hedberg åt och skrev

    92 poäng, varav mat 38, service 22

    Det är en av de bästa rätter jag har serverats – någonsin; i all sin exklusiva enkelhet en fulländad komposition, med textur- och smakdramaturgi på högsta nivå. En perfekt skedad klick Baeri-kaviar i botten av ett äggskalsfärgat lerfat och den lenaste tänkbara valnötsmjölk – skänkt ur lerkrus – som långsamt omfamnar den svarta klicken. Det är ett lika oväntat som fantastiskt möte, ett udda kärleksmöte. Utöver sina friska havsaromer har den sammetsmjuka kaviaren i sig en läckert smörig nötighet, återhållen sälta och en antydan till sötma, och den harmonierar förbluffande väl med den gräddiga valnötsmjölken med dess fruktiga toner och en liten retande bitterhet i eftersmaken. Det är en klockren fullpoängare, men också en rätt som stämmer till eftertanke.


     

  • WHITE PAPER #4: Din kropp rockar fett

    WHITE PAPER #4: Din kropp rockar fett

    WHITE PAPER #4: Är det ”goda” kolesterolet bara en myt? Och är fler­omättat numera bara näst bäst? Tycker du det är svårt att få grepp om alla stridande fraktioner inom islam, så är det inget mot hur komplicerade motsättningarna är inom fettforskningen. Oförsonliga läger bevakar svartsjukt sina sanningar — för där det finns skräck finns också pengar att tjäna.

    Text: Lars Peder Hedberg

    Medan olivoljan ledset sinar på våra krogar så väller smörvågen fram i allt rikare variation och allt kaxigare självkänsla. Det är därkärnat, närkärnat och härkärnat, handkärnat och nykärnat – i stor smakbredd redan före eventuella smaksättningar. Smörets återtåg på borden speglar ett antal trender; allt från fokus på det ”nordiska”, hantverksmässiga och närhämtade till en allmän hyllning av gastronomisk njutning. Den massiva barriär av forskningsresultat som länge höll emot har nu börjat ge efter. Inom fettets värld är det är likna vid Berlinmurens fall.
          Fett som födoämne är mycket kontroversiellt. Här inte bara tvistar de lärde – de krigar. Inte minst på våra ledande medicinska lärosäten, med Karolinska Institutet i spetsen, har namnkunniga professorer och forskare barrikaderat sig djupt i skyttegravarna, och när det inte hettar till rejält i ord- och faktabataljerna så råder rena rama kalla kriget.


     

  • WHITE PAPER #6: Änglar och demoner

    WHITE PAPER #6: Änglar och demoner

    WHITE PAPER #6: De moderna toppkockarna är noga med att framhålla sin schyssta ledarstil, byggd på den demokratiska svenska modellen. Men verkligheten ute i de bästa restaurangköken är oftast en helt annan. Här råder en obönhörlig prestationskultur, där inget får gå fel. Felsteg hanteras heller inte med silkesvantar när mästerkocksegon, stjärnor och oftast krogens ekonomi står på spel. Bakom varje änglalik lagledare i kockskjorta döljer sig med nödvändighet ett kontrollfreak – och inte sällan kommer demonen fram.

    Text: Jonas Malmborg

    ”Självklart har jag blivit offentligt utskälld. Det var en del av vardagen på Fredsgatan 12. Melker körde med klassisk skrämseltaktik. I början mådde jag fysiskt dåligt varje dag jag skulle gå till jobbet. Men efter ett tag vande man sig.”
          ”Det var otroligt lärorikt att jobba hos Mathias Dahlgren. Samtidigt liknade det mer en religiös sekt än en arbetsplats. Det fanns inget annat i livet. De som inte hade samma inställning eller ifrågasatte platsade helt enkelt inte i köket.”
          ”Jonas psykade folk, inte bara för hur de presterade utan för rent personliga saker, som att de var feta och fula.”


     

  • WHITE PAPER #5: Beska droppar

    WHITE PAPER #5: Beska droppar

    WHITE PAPER #5: Bitters fungerar ofta som cocktailens ryggrad, och hindrar smakerna att slå över i det banala. Dessutom passar de perfekt in i nostalgivågen och den sepiatonade drömmen om barscenen under förbudstiden. I New York har trenden gett utrymme för en rad nya bitterstillverkare som förser en ständigt törstande hipsterpublik med nya, riviga brygder. Vi har smakat.

    Text: Argot Murelius

    Hon är som en rivningskula som inte längre sitter fast vid kedjan, sjunger Tom Waits. Cocktailbitters kan vara lika onådiga som en skoningslös älskarinna och lika sträva som Waits skrovliga röst. Varsamt hanterade bjuder de dock på lustfyllda smekningar. New Yorks bartenders har lärt sig konsten att tämja denna konkubin, de skvätter numera bitters i var mans drink. Möt cocktailvärldens senaste passion!


     

  • WHITE PAPER #3: Det nya parisiska köket stavas néobistro

    WHITE PAPER #3: Det nya parisiska köket stavas néobistro

    WHITE PAPER #4: Det händer långt bortom lyxkvarteren. Och det puttrar rejält i grytorna, när en ny generation kockar definierar om det franska köket i riktning mot avspänt och roligt, ansvarsfullt och grönt. I de lite bortglömda kvarteren i nordöstra Paris tycks grogrunden extra gynnsam. Och det är nu, innan det nya helt trängt undan det gamla, när hållbara supertrendiga néobistroer ligger vägg i vägg med dammiga copyshops och osorterade järnaffärer, som kvarteren är som charmigast.

    Text: Ebba Svennung

    Upptejpat i fönstret en liggande A4 med krogens namn; Abri, skrivet med ganska så små bokstäver. Man måste gå nära för att kunna läsa, och konstatera att det måste vara här. Men kan det verkligen vara här?
          Jodå, Abri är typexemplet på ett ställe det skrivs och pratas mycket om just nu i Paris. En ny generation kockar – och en ny generation gäster – håller andra saker högt än specialritade möbler för handväskor och obligatoriska sjötungor på menyn. Man söker sig till ställen där man kan vara sig själv och må bra, där man lagar mat och serverar vin som producerats med varligare händer av människor som tänker längre än tallrikskanten räcker. Ställen dit gästerna kommer för att överraskas snarare än imponeras och där stjärnor rent ut sagt känns omodernt. De här krogarna kallas i Frankrike för néobistroer och de växer som svampar ur jorden just nu i Paris. I de länge förbisedda kvarteren i nordöst tycks grogrunden extra gynnsam. Och det är nu, innan det nya helt trängt undan det gamla, som kvarteren är som charmigast.


     

  • WHITE PAPER #5: Pang på päran

    WHITE PAPER #5: Pang på päran

    WHITE PAPER #5: Det är nu på hösten som vår nationalknöl når sin högsta potential. Potatisbranschens smakbeskrivningar som ”smak av liten frysärta” lämnar dock en del övrigt att önska för den gastronomiskt nyfikne potatisätaren. Men det finns hopp – tack vare hängivna odlare som skånska Larsviken.

    Text: Lars Peder Hedberg

    Att potatis är en säsongvara, det vet vi ju alla utifrån den hysteri vi kan betrakta – och ibland deltar i – i samband med färskpotatisens premiär varje senvår och försommar.
          Utländska observatörer skakar på huv-udet när de ser oss galna svenskar gladeligen langa upp 3-400 kr kilot för de första späda primörerna med blott antydan till skal. Primörpotatis är också den korrekta benämningen på denna delikatess, som hetsas fram under delvis artificiella betingelser för att möta efterfrågan från oss läckergommar som uppskattar den säregna sötman och smältande mjälla texturen i de ofullgångna spädisarna. Färskpotatis kallas egentligen all potatis som skördas och säljs före sista september, men i vissa landsändar slutar man använda begreppet efter midsommar och talar då istället om nypotatis eller sommarpotatis.


     

White Guide Presentkort Stockholm Gas iZettle

Sidan har flyttat

Se innehållet på vår nya hemsida.
eller vänta kvar så skickas du vidare..